Dagens omklädningsrum har stora brister och används allt mindre. Hur kan vi vända den utvecklingen och skapa trygga rum där alla kan känna sig bekväma? Det har White Arkitekter undersökt på uppdrag av Centrum för idrotts- och friluftsanläggningar (CIFA). Nu håller lärdomarna från forskningsprojektet på att omvandlas i praktiken på flera håll i Sverige.
Omklädningsrummet är en central plats inom idrotten. En plats som är förknippad med glädje och gemenskap för många, men ångest och olust för andra. Idag rör vi på oss mindre än någonsin och för att vända den trenden behöver vi tänka nytt kring den plats där första mötet med aktiviteten ofta sker – i omklädningsrummet.
– Vi ser i de flesta fall att fokus i utformningen av anläggningar helt har legat på aktivitetsytan där vi tänker oss att den primära aktiviteten ska äga rum – fotbollsplanen för fotboll, vandringsleden för vandring, gymutrustningen för styrketräning. Ofta glömmer vi bort eller lägger mindre fokus på de stödjande funktionerna runt omkring. Den här rapporten framhåller tydligt vikten av dessa stödjande miljöer, som till exempel omklädningsrummet, och hur de påverkar upplevelsen och tryggheten för de som använder anläggningen, säger Daniel Glimvert, verksamhetssamordnare, Center för idrotts- och friluftsanläggningar.
I många anläggningar nyttjas omklädningsrummen betydligt mindre än vad som var tänkt och när till exempel skolans miljöer bedöms ur ett trygghetsperspektiv hamnar ofta omklädningsrummen högt på otrygghetsskalan. Många frågeställningar återkommer, såsom hur kön, religion, kultur, kroppsideal och nakenhet kan påverka upplevelsen av och viljan att byta om.
– Tydligt är att viljan och i vissa fall behovet att byta om har minskat de senaste åren. De traditionella lösningarna som vi ser i många omklädningsrum bygger på normer som inte tar hänsyn till individen, olika identiteter och behov vilket gör att många inte känner sig välkomna. Samhället har förändrats, men inte omklädningsrummens utformning, säger Niklas Singstedt, rapportförfattare och arkitekt på White Arkitekter.
Till det finns ekonomiska aspekter. Omklädningsrum är kostsamma att bygga på grund av installationer, tätskikt och ytskiktsmaterial som måste tåla hårt slitage. Pengar som läggs på något som i många fall står ganska tomt. Vi ser också många omklädningsrum som byggs där väldigt lite läggs på utformningen och på upplevelsen.
– Utformningen spelar en avgörande roll för upplevelsen av rummet och situationen. Den bidrar också till stämningen och kulturen. Många exempel finns på hur en miljö som upplevs som genomtänkt och omhändertagen gör att besökaren känner sig sedd och därmed behandlar miljön med större respekt, med bland annat mindre skadegörelse och stök som följd, säger Niklas Singstedt.
I rapporten lyfts olika aspekter och det börjar redan i entrén, utanför omklädningsrummet. Tydlighet, valmöjlighet och trygghet bör vara ledord i gestaltningen av entrén. Vad man ser och upplever på vägen fram till omklädningsrummet påverkar upplevelsen av hela situationen. En tydlig planlösning och skyltning gör att missförstånd och osäkerhet minskar och den upplevda tryggheten ökar. Man ska också kunna välja omklädningsplats utan att känna sig utpekad eller vara den som sticker ut, så att omklädningsrummet blir en plats som fler vågar använda. Här lyfts goda exempel och argument för ej könskodade omklädningsrum som en lösning för att inte någon skall behöva känna att man hamnar fel. Det är något som vi ser exempel på i Sverige idag och de bygger då på att själva ombytet, det privata, sker i bås, med eller utan dusch. Fördelarna med det är många, lärare eller tränare kan följa med sin grupp eller klass in i omklädningsrummen även om man är av annat kön. Likaså när någon behöver en medhjälpare i omklädningssituationen. Bås gör också att de som inte känner sig bekväma med att visa sig avklädda inför andra, oavsett kön, får en tryggare upplevelse.
Omklädning kan också vara en social företeelse, och inte bara vara en funktion. Det ska finnas plats för umgänge för de som vill. Det ökar lusten att vara där, och med det följer ett engagemang i att hålla rummet rent och snyggt. Låt träningen eller klassen börja (eller avslutas) redan i omklädningsrummet, underskatta inte mötena före och efter utan gör dom möjliga genom en för ändamålet lämplig gestaltning av rummet. I många idrotter är för- och eftersnack en given del av aktiviteten. Det handlar också om att göra plats för relevanta praktiska moment. Att duscha efteråt ses fortfarande som en självklarhet för en del, men inte för alla. Och det måste kanske inte ske i en gemensam dusch. I stället förespråkas att ge plats för avskilda duschmöjligheter, i bås. Och gärna också enklare sätt att tvätta av sig på, till exempel i ett handfat när ansträngningen varit enklare.
Lärdomarna från arbetet med rapporten Trygga, inkluderande och mångfunktionella omklädningsrum håller Niklas Singstedt och White Arkitekter just nu på med att omsätta i praktiken i projekt runt om i landet. En hel del av slutsatserna är enkla att genomföra, andra kommer kräva en del nytänkande i beställarledet. Framförallt är det tankarna om de könsneutrala omklädningsrumen som kräver lite mod att genomföra, även om fördelarna är många enligt Niklas. Och det går också att börja stegvis, att göra några av omklädningsrummen med bås och utan könskodning. Så gör man i den nya idrottshallen intill Maserhallen i Borlänge som White nu snart har lagt sista handen på och so närmar sig byggstart. Det blir ett test som kan utvärderas, och förhoppningsvis implementeras i fler ny eller ombyggnationer.
Fakta:
Fem förslag till tryggare, mer inkluderande och mångfunktionella omklädningsrum
1. Skapa könsneutrala omklädningsrum
Gör det möjligt att byta om i individuella bås med låsbar dörr. Det ger ökad integritet och trygghet. Detta är särskilt viktigt i skolmiljöer och offentliga idrotts- och friluftsanläggningar där traditionella könsuppdelade omklädningsrum ofta inte möter alla besökares behov.
2. Bygg trygghetsfrämjande
Förbättra belysningen, akustiken och materialvalen för att skapa en mer positiv och inkluderande miljö. Med god gestaltning och planering kan dessa utrymmen göras mer välkomnande och trygga. Använd exempelvis varma och naturliga material, snarare än kalla och sterila ytor som ofta associeras med offentliga miljöer.
3. Tänk flexibilitet och flerfunktionalitet
Ytorna ska kunna anpassas för olika typer av aktiviteter och användare. Använd därför flexibla möbler som kan flyttas och justeras. Anpassa lösningar för personer med särskilda behov. Detta gör att omklädningsrummen kan användas för mer än bara ombyte, exempelvis som sociala samlingsplatser där människor kan umgås och dela upplevelser.
4. Vikten av välskötta och omhändertagna rum
En miljö som signalerar att den är viktig och väl underhållen kan påverka besökarnas beteende positivt. Detta kan leda till mindre skadegörelse och mer respekt för platsen. Konst och utsmyckning kan integreras i omklädningsrummen. Det ger dem en unik karaktär och identitet.
5. Se omklädningsrum som en del av en helhet
Tänk på omklädningsrummet som en central del av besökarens resa genom en idrotts- eller friluftsanläggning. Resan börjar innan omklädningsrummet och fortsätter tills besökaren lämnar platsen. För en sammanhängande upplevelse bör omklädningsrummet vara intuitivt utformat, med tydlig skyltning och logiska flöden som stöttar hela anläggningens syfte. Det är också viktigt att utformningen tar hänsyn till platsens specifika förutsättningar.
Om rapporten
Rapporten Trygga, inkluderande och mångfunktionella omklädningsrum är skriven av White Arkitekter på uppdrag av Center för idrotts- och friluftsanläggningar (CIFA) under våren 2024. Det är en kunskapssammanställning av projekt, rapporter, forskning och artiklar som gjorts kring gestaltning, utformning, användande och upplevelse av omklädningsrum. Även intervjuer och platsbesök har gjorts. Detta har kompletterats med Whites egna erfarenheter och kompetens inom området som grundar sig i genomförda projekt, utredningsuppdrag och egen forskning gjord via White Research Lab, Whites Forskning- och utvecklingsavdelning.