Ishallar är en av många kommuners mest energikrävande verksamheter. Runtom i landet pågår satsningar som kontinuerligt energieffektiviserar och minimerar ishallarnas energiförbrukning. Potentialen till energieffektivisering är i många fall hög, men ofta krävs ett helhetsgrepp som innefattar såväl kylsystem som värme, avfuktning, ventilation och belysning. Ett modernt kylsystem är i många fall en nyckelkomponent, liksom att effektivt tillvarata anläggningens överskottsvärme.
Text: Annika Wihlborg
Energisystemen i en ishall brukar benämnas ”The big five”, vilket inkluderar fem system som interagerar med varandra: kylsystem, värme, avfuktning, ventilation och belysning. Dessa faktorer står tillsammans för 90 procent av ishallens totala energianvändning. Kommande lagstiftning bidrar till att driva på ishallarnas energieffektivisering. Från 2027 får köldmediumet R134a inte längre användas eftersom det bildar PFAS i kontakt med atmosfären.
Genom att installera moderna kylsystem med ett naturligt köldmedium tar kommuner höjd för kommande lagändringar och öppnar samtidigt upp för nya möjligheter till energieffektivisering. En fördel med att installera ett modernt kylsystem med kapacitetsreglering är att de kan ersätta gamla kylsystem med on-off reglering, som endast tillåter värmeåtervinning drygt halva dygnet och ofta går med högre effekt än nödvändigt när de är i gång.
Behovsstyrd avfuktning, ventilation och uppvärmning
Enligt Energimyndigheten kan en genomsnittsishall minska sin energianvändning med mellan 20 och 40 procent med hjälp av energieffektiviserande åtgärder. Några råd från Energimyndigheten är att behovsstyra ventilationen och uppvärmningen, byta till energieffektiva fläktar, se över anläggningens klimatskal genom att täta byggnaden för att undvika att fuktig luft tar sig in i ishallen och att behovsstyra avfuktningen med fokus på daggpunkt snarare än relativ luftfuktighet.
Svenska Ishockeyförbundet delar också med sig av konkreta råd till kommuner som vill minska energiförbrukningen i sina ishallar. Enligt Simon Stigenberg, anläggningsansvarig på Svenska Ishockeyförbundet, så är det med dagens teknik möjligt att halvera energiförbrukningen i en ishall, från i genomsnitt 800 000 kWh till 400 000 kWh. Genom att koppla ihop systemen med varandra och installera effektiv värmeåtervinning kan energiförbrukningen minska avsevärt. Allt fler ishallar väljer även att installera solpaneler på taket.
Exportera överskottsvärmen till närbelägen simhall
Att sänka lufttemperaturen i arenarummet innebär ett minskat kylbehov för isen men en förutsättning för att kunna sänka lufttemperaturen är ett välfungerande avfuktningssystem så fuktproblem inte uppstår.
Nacka är en av de kommuner som ligger i framkant när det gäller energieffektiva ishallar. Kommunen har lyckats sänka sin energiförbrukning rejält med hjälp av noggranna analyser, nya styrsystem och system som kontinuerligt analyserar ishallarnas energiförbrukning. Ytterligare en viktig komponent i arbetet har varit att utbilda personalen i ishallarna i de nya systemen så de kan kontrollera driften dagligen.
Ishallars kylsystem producerar i princip alltid mer värme än vad anläggningen själv behöver. På de platser där ishallen är sammanbyggd eller ligger granne med en simhall finns ofta goda möjligheter att kostnadseffektivt exportera ishallens överskottsvärme I Faluns kommun har man exempelvis på Lugnets nya badhus valt att via en kulvert återanvända den värme som skapas vid nedkylningen av isarenorna till att värma upp vatten och ventilation i simhallen. Det första året har man sparat hela 544 000 kWh på denna energieffektivisering.
