Behovet av nya simhallar är stort men byggnationen kan ske på ett mer effektivt och industrialiserat sätt

Interiör från nyinvigda Rimmersbadet i Uddevalla. Foto: Peter Steen / Pressbild

Många svenska simhallar har uppnått eller i vissa fall passerat sin tekniska livslängd och behovet av nya simhallar som svarar upp till dagens krav är stort. Det omfattande uppdämda investeringsbehovet innebär att svenska kommuner under de kommande åren kommer att behöva investera uppemot 90 miljarder kronor på nya simhallar. Viktiga förutsättningar för att undvika att upprepa historiska misstag är, enligt ”badhuskungen” Mille Örnmark, koncernchef på We Group, att kommuner dimensionerar sina badhusbyggen utifrån sina förutsättningar samt ett mer industriellt byggande.

Text: Annika Wihlborg

–Det råder ingen tvekan om att byggandet av en ny simhall är något av det mest komplexa projekt en kommun kan initiera. Eftersom simhallar byggs så sällan saknar de flesta politiker och tjänstemän tidigare erfarenhet av att bygga en simhall. Det innebär självklart att de befinner sig i ett kunskapsmässigt underläge gentemot byggentreprenörer och externa projektledare, säger Mille Örnmark.

Att bygga en simhall är i princip alltid ett mycket laddat politiskt projekt som engagerar stora delar av kommuninvånarna. Bakgrunden till det är, enligt Mille Örnmark, att hela 54 procent av invånarna i en genomsnittlig kommun besöker simhallen minst en gång per år. Motsvarande andel för exempelvis bibliotek är 27 procent.

–När många har åsikter och önskemål kring utformningen av en ny simhall så förvandlas projektet till ett prestigeprojekt för politiker. I sin strävan efter att tillfredsställa så många kommuninvånare som möjligt väljer många därför att fråga simhallsbesökarna vilka funktioner de önskar sig i den nya simhallen. Det är feltänkt eftersom simhallsbesökarnas önskelista ofrånkomligen kommer att bli lång och omfattande, säger Mille Örnmark.

b
Solna simhall som invigdes hösten 2022. Foto: Peter Steen

Dimensionera simhallarna utifrån invånarantalet

Han anser att kommuner i stället bör dimensionera sina nya simhallar utifrån antalet invånare samt vad badhuset får kosta per år. Mindre kommuner har exempelvis inget behov av att investera i 50-metersbassänger. I många fall är det inte heller nödvändigt med äventyrsbad och liknande. Mille Örnmark upplever att många politiker och tjänstemän väljer att lyssna i alltför hög utsträckning på de råd de får från byggföretag kring utformningen av en simhall.

–Man bör komma ihåg att byggföretagen knappast är opartiska i sammanhanget. Deras primära mål är inte att hålla nere kostnaderna, snarare tvärtom. Om ett byggföretag exempelvis föreslår guldmosaik på toaletterna är det därför dags att dra i bromsen och fråga sig vilken nytta det tillför och om det kan kopplas till simhallens primära samhällsuppdrag eller om det snarare är drivet av att byggföretaget vill maximera sin vinst, säger Mille Örnmark, som ställer sig frågande till hur det är möjligt att kvadratmeterpriset för att bygga simhallar på senare år har varierat mellan 32 000 och 97 000 kronor i Sverige.

b
50-metersbassängen på rimnersbadet i Uddevalla . (Pressbild)

 Industrialiserad och kvalitetssäkrad simhallsbyggnation

–En anledning till att många simhallsprojekt överskrider budget är det faktum att många kommuner väljer att uppfinna hjulet på nytt för varje ny simhall som ska byggas. Behovet av ett mer standardiserat byggande är stort, med funktionella och standardiserade utformningar i olika storleksklasser. Jag efterlyser industrialiserad kvalitetssäkrad byggnation av simhallar med en budget på under 100 miljoner kronor.  Det skulle svara upp till behoven i många svenska kommuner, säger Mille Örnmark, som samtidigt understryker vikten av att inte stirra sig blind på investeringskostnaden och i stället analysera kostnaden för simhallens drift och underhåll under hela dess livscykel.
 

Befogat med större simhallar i storstäder

–1980 hade Sverige en simhall per 18 000 invånare. I dagsläget har vi en simhall per 27 000 invånare, så antalet simhallar i landet har minskat. Om vi ska komma upp i samma siffra igen krävs drygt 600 simhallar i Sverige. Folkhälsa, att öka simkunnigheten samt att ge möjlighet till idrott och motion bör vara de primära målen för alla typer av simhallar. I de största städerna kan det även vara befogat att addera fler mål till listan och att bygga mer storskaliga simhallar, säger Mille Örnmark.