Sveriges nationalparker och naturreservat lider av eftersatt skötsel. Bristerna beror framför allt på otillräcklig finansiering och på att uppföljningen inte är ändamålsenlig.
Riksdagen har fastställt höga mål för att bevara och öka naturvärdena samt för att göra områdena tillgängliga för besökare, vilket även stöds av internationella åtaganden genom EU, konventionen om biologisk mångfald och Agenda 2030.
Riksrevisionen granskning visar att förvaltningen inte når riksdagens mål, främst på grund av otillräcklig finansiering. Länsstyrelserna ligger också efter med att uppdatera naturreservatens skötselplaner. En tredjedel av naturreservaten har skötselplaner som behöver uppdateras för att områdena ska kunna förvaltas effektivt.
Naturvårdsverket har inte tillhandahållit nödvändigt stöd, inklusive vägledning och it-stöd, för att underlätta länsstyrelsernas arbete. Dessutom är många av nationalparkernas skötselplaner inte aktuella, vilket påverkar deras effektivitet.
– Förvaltningen av skyddad natur fungerar inte effektivt. På sikt leder bristerna till att de värden som skyddats i våra nationalparker och naturreservat inte kan bibehållas, eller att de helt går förlorade. Det handlar både om naturområden som är värdefulla för den biologiska mångfalden, och om människors möjlighet till friluftsliv, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Naturvårdsverkets medelfördelning till länsstyrelserna har brister då viktiga underlag inte är uppdaterade, vilket riskerar att missa länens faktiska behov och därmed prioriterade åtgärder på nationell nivå. Riksrevisionen anmärker också på Naturvårdsverkets ineffektiva uppföljningssystem, vilket försvårar bedömningen av medelsbehov för att bevara naturvärden och vilka åtgärder som är mest effektiva.
– Uppföljning behövs för att kunna bedöma om målen nås och hur förvaltningen behöver förändras. Regeringen har haft kännedom om att uppföljningssystemet inte fungerar men har inte gjort något för att lösa problemen, säger Lena Lakso, projektledare för granskningen.
Källa: Riksrevisionen