Dalarnas fäbodkulturen i Sverige och Norge har utsetts till ett immateriellt kulturarv. Utnämningen kommer från Unesco, och för Dalarna, ett av Sveriges rikaste fäbodlän, är detta ett erkännande av en tradition som har format både landskapet och människors liv i hundratals år.
– Jag skrev själv under ansökan om att göra fäbodkulturen till ett världsarv i vintras, och det känns så klart jättebra att den nu hamnar på Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Fäbodkulturen är ett viktigt kulturarv och en styrka för vårt län och vi vill självklart vara med och utveckla fäbodarna och kulturen kring dem, säger landshövding Helena Höij.
Vad innebär immateriellt kulturarv?
Immateriella kulturarv är traditioner, seder och bruk som överförts mellan generationer. Det kan vara hantverk, ritualer, musik eller berättelser. Fäbodbruket är ett tydligt exempel på ett sådant kulturarv.
Kulturen där historia möter framtiden
Fäbodbruket har präglat landskapet i Dalarna och försörjt jordbrukare i århundranden. Över tid har det funnits flera tusen fäbodar i länet, och idag är omkring 80 fortfarande i drift. Många av dessa fäbodar bär på höga natur- och kulturvärden. Fäbodarna producerar kött och mejeriprodukter och är en viktig ekonomisk resurs för de jordbrukare som driver dem. Även om antalet traditionellt drivna fäbodar har minskat, lever fäbodbruket vidare.
– Fäbodbruket har varit ett sätt för oss nordbor att producera mat på ett resurssnålt sätt. Ett sätt som bidragit till en rik kultur, artrika slåtter- och betesmarker, och en levande landsbygd. Kunskapen om detta bruk kan vara värdefull även ur ett beredskapsperspektiv. Det är en styrka för en bygd att ha många som vet hur man kan får mat på bordet under knappa förhållanden. Att fäbodbruket tagits upp på Unescos lista över kulturarv kommer förhoppningsvis att bidra till att kunskapen förs vidare in i framtiden, säger Sarah Lagerberg, projektledare på Länsstyrelsen i Dalarnas län.
Källa: Länsstyrelsen Dalarna