Idrottsföreningar borde lära av fritidsbankerna

Gratis utlåning av idrottsutrustning stärker ungas möjlighet till en rolig och fysiskt aktiv fritid – oavsett kön, ålder och socioekonomiska förutsättningar. Det visar en studie av Fritidsbankens verksamhet i ny regeringsrapport från Centrum för idrottsforskning.

– Jag hoppas att många idrottsföreningar inspireras av resultaten för att sänka trösklarna in i idrotten, säger CIF:s utredare Johan R Norberg.

AV: IDROTTSFORSKNING.SE | FOTO: SVENSKA FOTBOLLSFÖRBUNDET/PRESSFOTO

Höga kostnader är ett av hindren för idrott och  fysisk aktivitet. 

Verksamheter för gratis utlåning av idrotts- och friluftsutrustning finns därför i dag i många svenska kommuner.
Idrottsforskare från Karlstads universitet har kartlagt utlåningen i föreningen Fritidsbankens drygt 120 lokala banker. Studien visar vilka barn och  ungdomar (7–25 år) som lånar, var de gör sina lån och vad utrustningen avvänds till.  Resultatet presenteras i Centrum för idrottsforsknings  rapport Idrott och segregation – om idrottens roll i ett  ojämlikt samhälle.

UPPMUNTRAR TILL FYSISK AKTIVITET
Intresset för att låna utrustning finns i alla åldrar, visar undersökningen. Låntagarna består av både flickor och pojkar från alla socioekonomiska skikt i samhället. Utrustningen används främst för lek och rekreation, tillsammans med kompisar eller på egen hand. berikar ungas fritidsliv och uppmuntrar till  spontanidrott och fysisk aktivitet. Talande är att hälften svarar att de skulle ha struntat i aktiviteten, om de inte kunnat låna utrustning på en Fritids-bank, säger CIF:s utredare Johan R Norberg.

PLACERINGEN AVGÖR
Fritidsbanken attraherar i huvudsak de barn och ungdomar som bor i närheten. Var man väljer att placera ett utlåningsställe är därför avgörande för vem som lånar och var utrustningen används, visar studien.

I dag finns ungefär en tredjedel av landets  fritidsbanker i områden med socioekonomiska utmaningar. Övriga är utspridda i mer  välmående stadsdelar, där alltså majoriteten av alla lån  genomförs.

– Det är viktig kunskap till de kommuner och andra aktörer som planerar att starta utlåningsverksamhet. Om målet är att stimulera till idrott och fysisk aktivitet bland socioekonomiskt utsatta grupper, och i förlängningen minska segregationen ungas idrottande, bör verksamheten främst riktas till bostadsområden där idrottsdeltagandet är lågt, säger Johan R Norberg.

KAN LÄRA AV FRITIDSBANKEN
Endast en mindre grupp använder Fritidsbankens utrustning för organiserad idrott.  Utlåningen bidrar därmed i liten omfattning till ökat   föreningsidrottande. Den minskar inte heller de kostnader som följer av att delta i organiserad idrott.
Men det betyder inte att själva grundidén – att låna ut begagnad utrustning – saknar bäring på föreningsidrotten. Tvärtom, anser Johan R Norberg.

– Jag hoppas att många idrottsföreningar  kommer att inspireras och ta lärdom av  studien. Barn och unga växer ofta fortare än  deras  utrustning slits ut. Strategier för att samla in  begagnad  idrottsutrustning, eller anordna särskilda bytesdagar, kan vara enkla åtgärder för att minska kostnaderna för egna medlemmar. Samtidigt slår man ett slag för miljön. ■

bild
Fördelning av låntagare på Fritidsbanken (n = 427) och fördelning av populationen (barn och ungdomar 7–25 år) utifrån de socioekonomiska områdestyper de bor i. 1 = Områden med stora socioekonomiska utma-ningar, 2 = Områden med socioekonomiska utmaningar, 3 = Socioekonomiskt blandade områden, 4 = Områden med goda socioekonomiska förutsättningar, 5 = Områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.

bild

DENNA ARTIKEL PUBLICERAS I SAMARBETE MED WWW.IDROTTSFORSKNING.SE