Sveriges hotell ökade sina logiintäkter under juli månad 2022 med 32 procent i förhållande till samma månad 2019. De högre intäkterna var en följd av högre priser. Det visar nya siffror som Stockholms Handelskammare tagit fram via Benchmarking Alliance.
Sommaren har varit mycket gynnsam för hotellen. Intäkterna för Sveriges hotell var under juli månad 32 procent högre än motsvarande månad 2019. För hotellen i Stockholm var intäkterna 25 procent högre än siffrorna i april 2019. Motsvarande nivå för hotell belägna utanför Stockholm var +35 procent.
I Sverige var de totala logiintäkterna 2 549 miljoner kronor under juli månad 2022. Det kan jämföras med 1 671 miljoner kronor i juli 2021 och endast 1 013 miljoner kronor i juli 2020. Hotellen i Stockholm fick sammantaget in 751 miljoner kronor på logi under juli månad 2022. För hotellen utanför Stockholm uppgick logiintäkterna till 1 798 miljoner kronor under juli 2022.
–Sverige som turistland har verkligen levererat i sommar. Juli var en mycket bra månad. Den starka trenden från i våras har hållit i sig. Hotellens logiintäkter har nu fyra månader i rad varit högre jämfört med motsvarande period innan pandemin säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
Statistiken visar att intäktsökningarna var en följd av högre priser, i tillägg till fler uthyrda rum. Snittpriset för ett hotellrum i juli i Sverige var 1249 kronor, vilket kan jämföras med 1116 kronor i juli 2019 och 1023 kronor för ett år sedan.
Hotellen har i princip haft samma beläggning under juli som före pandemin. Hotellbeläggningen på svenska hotell i juli var 72 procent i genomsnitt, 65 procent i Stockholm och 76 procent på hotell utanför Stockholm.
–Det är så klart glädjande att hotellen haft en bra sommarsäsong, men att det blivit så mycket dyrare att vara hotellgäst visar att även besöksnäringen driver på inflationen. Det finns en risk att den höga inflationen, och stigande räntor, sätter käppar i hjulen för hotellen framgent genom ett minskat konsumtionsutrymme. När pengarna räcker till allt mindre kommer man se över sina kostnader, och då kan resor och nöjen vara i riskzonen. Det kan leda till en vikande arbetsmarknad med lägre sysselsättning och högre arbetslöshet.