Sjöhistoriska k-märker fritidsbåtar längs landets kuster

Vindö 30:an Ilona byggdes 1964 efter Carl Anderssons ritningar på Nötesunds Varv AB i Kleva-Orust. Det är en kravellbyggd havskryssare byggd i mahogny på ekspant. Ilona har Bermudarigg med originalmast i oregon pine. Under åren har mindre ändringar, främst av praktisk karaktär, gjorts bland annat tillkom en inombordsmotor tidigt. Genom åren har båten funnits kvar i vattnen utanför Skellefteå, där förste ägaren bodde. Foto: Privat

Sjöhistoriska museet k-märker fritidsbåtar i hela landet. Den här gången är det åtta båtar med hemmahamnar från Skellefteå i nordost till Strömstad i sydväst. 

Bland vårens k-märkta båtar finns flera folkliga segelbåtar, några olika välrenoverade motorbåtar och för första gången en fritidsbåt driven av ångmaskin. 

 

bild
Motorracern Letos IV ritades av ingenjör Erik Sonnegård till sig själv och sin familj. Båten byggdes 1946-47 på familjens såg och varv av båtbyggaren Isak Nyblom. Denna planbottnade racer var inspirerad av de båtar som byggdes i USA vid samma tid. Letos IV är byggd i Hondurasmahogny och hade ursprungligen en 6-cylindrig Grey Marine-motor. På 1940-talet var motorbåtar av den här storleken och karaktären exklusiva. Bild: Privat

– Det är både glädjande och intressant att läsa om de noggranna renoveringar som gjorts på till exempel motorbåtarna Aina och Letos IV. Mycket av en båts historia avslöjas när reparationerna måste göras, säger Fredrik Blomqvist intendent på Sjöhistoriska museet.

 

bild
Motorbåten Rosen ritades av Bengt Engström och byggdes 1961 på Nya Varvet i Trosa för en amerikansk beställare, det talande namnet var då Holiday. Eftersom beställaren avled innan leverans blev båten kvar i Sverige och köptes till Tumbatrakten. Efter knappt 20 år såldes båten till Dalarna där ägarna nyttjat båten i sjöarna runt Borlänge. Sedan drygt ett år tillbaka är sjön Siljan hemmavattnet. Motorbåten Rosen är en välbyggd Kabinbåt (modellen kallades Capella) där motorn, en Ford Zephyr, fortfarande är original sedan byggåret. Skrovet är utfört i klinkbyggd mahogny. Foto: Privat

Bland de nu k-märkta båtarna finns Aurelia som nuvarande ägare seglat, vårdat och underhållit de senaste 47 åren. En annan av segelbåtarna, Ilona, har efter sin tågtransport från Orust till Skellefteå blivit dessa vatten trogen. Ejdor, en drygt 100-årig ångslup har setts både i klassiska tv-programmen om Madicken och häromåret på båtmässan i Stockholm. 

 

bild
Motorbåten Mufflaren ritades och byggdes redan 1929. Den välrenommerade C G Pettersson stod för ritningarna och Sjöexpress varv på Lidingö för bygget. Redan 1934 gjordes en ombyggnad, där båten bl a fick ny större överbyggnad och höjt förskepp. Detta utseende från mitten av 1930-talet har Mufflaren fortfarande idag. Skrov och överbyggnad är i hondurasmahogny. Genom åren har båten haft många olika namn från Hobby, Lookatten, Carna, Pulle och slutligen Mufflaren. Det är en exklusiv båt från en tid då endast de välbärgade hade möjlighet att skaffa en fritidsbåt av den här karaktären. Foto: Privat

– De gamla välskötta fritidsbåtarna är ett kulturarv som fortfarande används och finns spritt över hela landet. Därför vill vi uppmärksamma dem och deras ägare. De här båtägarna satsar både tid och pengar på båtar som vi andra kan se till sjöss och vid bryggor, säger Mats Djurberg som är museichef på Sjöhistoriska.

 

bild
Motorbåten Aina byggdes 1955 på Säffle båtindustri. Båten är klinkbyggd i mahogny med basade spant. Aina berättar om folkhemmets fritidsbåtliv – där båtarna genom sin storlek och produktion blev överkomliga för en bredare allmänhet. Den nuvarande ägaren har gjort efterforskningar som sammanfattar hur båten använts i Vänern och Frykensjöarna. Nu k-märks hon av Sjöhistoriska museet. Foto: Privat

Sedan starten 2009 har Sjöhistoriska museet k-märkt 168 fritidsbåtar efter att ägaren ansökt till museet. Till de generella reglerna för vilka båtar som kan k-märkas hör att de ska vara byggda till och med år 1965, vara i gott skick och ha en väldokumenterad historia. 

 

bild
Segelbåten Aurelia är en s k Drake, byggd efter Johan Ankers ritningar 1939. Den aktuella båten byggdes vid Lysekils stads yrkesskolor och dess förste ägare var en direktör i Göteborg. Konstruktionen Drake tillkom efter en tävling som GKSS (Göteborgs kungliga segelsällskap) anordnade drygt 10 år innan den aktuella båten byggdes. Drake var en olympisk tävlingsklass in på det tidiga 1970-talet. Genom åren har även Aurelia kappseglats bl a av den nuvarande ägaren. Foto: Privat

 

bild
Ångslupen Ejdor byggdes runt år 1900 vid sjön Sommen på gränsen mellan Östergötland och Småland. Skrovet är klinkbyggt i trä och den encylindriga ångmaskinen är byggd av K W Karlsson i Tranås. Med sitt lätta baldakintak har Ejdor karaktären av förra sekelskiftets exklusiva fritidsbåtar. Foto: Privat

 

bild
Långedragsjullen Sabina är en J22:a med nummer 51. Den byggdes 1964 av Åke Abrahamsson i Henån på Orust efter Torsten Carlsunds konstruktion. En av idéerna bakom dessa båtar var att ge många människor en välseglande, relativ enkel båt, till ett överkomligt pris. Även om det byggdes många mindre långedragsjullar så är antalet J22:or som byggdes begränsat till drygt 50 stycken. Sabina var en av de sista som byggdes. Båtbyggarhantverket i dessa klinkbyggda båtar följer den bohuslänska byggtraditionen. Foto: Privat