Bra gräs lönar sig

Kontroll av naturgräs och planens uppbyggnad. Foto: GML sport
Kontroll av naturgräs och planens uppbyggnad. Foto: GML sport

Den vanligaste fotbollsplanen i Sverige är den naturliga gräsplanen. Konstgräs är samtidigt den typ av plan som ökar mest, när den naturliga planen ersätts. Det görs i de allra flesta fall till följd av undermålig skötsel eller till följd av politiska beslut. Det menar underlagsexperten Anders Kristiansson, som också är försäljningschef på GML Sport.

 

GML Sport har varierande uppdrag åt kommuner och fotbollsklubbar. Ibland bygger de planer, ibland sköter de dem, ibland renoverar de dem och andra gånger tar det över hela driften och sköter planerna helt eller delvis på entreprenad. Ofta är företaget anlitat till att föreläsa om vikten av ha rätt planskötsel.

Kommuner har egna system hur de sköter sina fotbollsplaner. System som kan vara svåra att ändra. Inte sällan river man upp naturgräsplanen för att lägga konstgräs.

- Kommunerna har oftast investerat 4-5 miljoner kronor i en konstgräsplan bara för att 5-8 år senare riva upp den till följd av en inkorrekt skötsel. Fotbollsplaner ska skötas mycket mer än vad som görs idag för att leva längre. God skötsel kan öka livslängden på en plan med 30-40 procent, säger Anders Kristiansson.

Trenden inom fotboll i Europa just nu är att gå tillbaka till naturmaterial. Fotbollsspel på konstgräs är snabbare och mindre fysiskt än på naturgräs. Detta medför att spelare som vuxit upp med spel på konstgräs får svårt att göra karriär i stora ligor som använder naturgräs. Detta har uppmärksammats även i Sverige, där man nu mer och mer föredrar naturligt underlag.

 

Kontinuerlig skötsel gör stor skillnad

Naturgräs håller inte för lika många timmars spel som en konstgräsplan. En vanlig konstgräsplan kan användas 1 500 timmar under ett år medan en traditionell gräsplan kan användas bara cirka 250 – 300 timmar under ett år. Men med rätt skötsel kan man dock komma upp i det dubbla.

- Visst ska konstgräs användas när väderförhållanden kräver att så görs, vid regn till exempel. Men fotboll som spelas på konstgräs blir aldrig densamma som på naturgräs, säger Anders.

Ofta väljer kommuner att ta bort naturgräs och ersätta det med konstgräs för att kunna utnyttja underlaget maximalt, eller till följd av felaktig skötsel. Det är ingen bra strategi. Det man ofta glömmer är att konstgräsmattan i själva verket behöver samma omvårdnad som naturgräs. 

- Med kontinuerlig skötsel får man en jämnare plan i den kvalitet som man önskade när man köpte den samt har förmodligen även mindre skaderisk, berättar Anders Kristiansson.

Det sistnämnda beror på att om det blir för lite granulat eller om profilen är för hårt packad kommer konstgräset inte att ta upp stötarna såsom det var tänkt från början. Dessutom blir spelet mer likt naturligt spel. En annan positiv bieffekt blir att planen kan vara öppen för allmänhet även på kvällar vilket givetvis inspirerar till spontant idrottande.

Finkamma planen från småskräp

De vanligaste maskinerna är en pinnharv eller en borste som river runt i materialet. Sedan används även en ytstädningsmaskin som samlar upp skräp såsom tejp, snus, hårnålar, löv, nötskal och annat smått material.

När det är fråga om större jobb behövs maskiner som kostar betydligt mer, ibland upp till ett par hundratusen kronor. Då är det vanligt att man hyr in ett företag som tar hand om jobbet, alternativt att man hyr maskinen.

- Det bästa för varje kommun i Sverige är en kombination av natur- och konstgräs. Det ger klubbarna god ekonomi, planerna får längre livslängd, spelare och allmänhet får större tillgång till ytor för fotbollsspel eller lek, avslutar Anders.

 

Fem tips för att få en idrottsplan i toppskick:

1. Vertikalskär kraftigt med en uppsamlande maskin som tar bort oönskad thatch och motverkar tuvbildning. Thatch kan också resultera i en gräsyta som får ett kort rotsystem vilket i sin tur innebär en mindre tålig yta.

2. Hjälpsådd görs i två riktningar med skärande radsåmaskin för att ersätta spelslitage och upprätthålla en naturligt hög fröbank.

3. Dressa i erforderlig omfattning så att de agronomiska förutsättningarna för gräset optimeras.

4. Djuplufta på 25–30 cm djup för att ta bort alla kompaktionsskador och främja syre-, gas- och vattenutbytet.

5. Tillför växtnäring så att grästillväxten startar och planen blir spelklar snabbare. Bevattning som styrs av fasta rutiner ger ofta sämre gräsyta. Vattna därför när det behövs och inte via ett schema.