Idag har så gott som alla större skidanläggningar någon form av snökanonsystem. Även på längdåkningssidan börjar snökanoner slå igenom. En starkt bidragande orsak till den snabba expansionen är att energiåtgången för att tillverka snö har minskat kraftigt.
För cirka 40 år sedan i snökanonernas barndom gick det åt sju kilowatt för att tillverka en kubikmeter snö. Sedan dess har tekniken förfinats och idag går det bara åt en kilowatt för att tillverka lika mycket snö. Billigare produktionskostnader i kombination med snöosäkra vintrar har bidragit till att så gott som alla skidanläggningar med lite självaktning idag har ett snökanonsystem. Konstsnön börjar också tränga sig in i anläggningar för längdskidåkning. Hans Gerremo som är tillförordnad vd i SLAO, Svenska Skidanläggningars organisation, uppskattar att ungefär hälften av alla betalspår i landet har snökanoner. Hans har arbetat med snökanoner sedan början av 1980-talet. Han har varit skidanläggningschef i 25 år. Men redan 1969 startade han i branschen då han började jobba Tandådalen där hans pappa hade startat skidanläggningen sex år tidigare. Då fanns cirka 100 bäddar. Idag har Tandådalen och intilliggande Hundfjället en kapacitet på 15 000 bäddar! Egentligen gillar Hans Gerremo inte begreppet konstsnö. – Det finns inget konstigt i den. Den består av luft och fruset vatten, precis som vanlig snö, säger han. Konstsnö är färdig direkt Av en meter nysnö blir det cirka tre decimeter packad snö. Men det tar tid innan natursnö sätter sig. Snön från snökanoner innehåller mycket mindre luft och är därför så gott som färdig att åka på. Om den bara får torka ut något dygn så kan den köras ut där den ska ligga med pistmaskin, säger Hans Gerremo. För att hålla en hel säsong krävs mellan 50 och 70 centimeter packad snö. Snön från snökanoner tål både värme och regn mycket bättre än natursnö. Det beror på att den kompakt och att väldigt lite luft tränger in i den. Idag är det få skidanläggningar som skulle klara sig utan ett konstsnösystem, menar Hans Gerremo. För att tillverka konstsnö krävs vatten och luft med högt tryck samt låg temperatur. Vattnet pumpas vanligen upp från någon närbelägen sjö eller å. Det krävs tillstånd från vattendomstolen och markägaren för att få pumpa upp vatten, men det brukar inte vara något problem, enligt Hans Gerremo. Lufttrycket åstadkoms med kompressorer. Vattnet pumpas upp med 30 kilos tryck vid intagsbrunnen och fortsätter in i ett rörsystem och sedan vidare till snökanonsystemet. Det höga trycket behövs för att vattenpartiklarna ska slås sönder, vilket är nödvändigt för att tillverka snö. Spjut med jämna mellanrum Längs med backen finns med jämna mellanrum uttag för vatten och komprimerad luft. Uttagen sitter en bit ovanför marken och det är här de så kallade spjuten kopplas in. Spjuten är fem sex meter höga och har ett munstycke längst upp där luften och de sönderslagna vattenpartiklarna sprutas ut. Ett spjut väger mellan 40 och 50 kilo. Eftersom komprimerad luft blir varmare så måste den förkylas först för att det ska bildas snökristaller. – Ju högre spjutet är desto längre flyger snöpartiklarna och desto längre tid får de på sig att torka, säger Hans Gerremo. Istället för spjut kan mobila fläktar som sitter i en trumma och är placerade på marken användas. De består av krans med 100 munstycken och en kraftig fläkt som sprutar ut vattenpartiklarna och den komprimerade luften. Ytterligare variant är en fläktkanon som lyfts upp på en hög stolpe med hjälp av en traktor eller kran. Både fläktkanoner och spjut kan man få att vrida sig 180 grader med hjälp av en svängmotor som gör att snökanonen vrids fram och tillbaka hela tiden. När trummorna och fläktkanonerna inte används förvaras i ett förråd vid skidstationen. Luftfuktigheten påverkar Förutom vatten och luft krävs det kyla för att tillverka snö. Ju högre luftfuktigheten är desto kallare temperatur krävs. När luftfuktigheten är mellan 80 och 90 procent krävs två till fyra minusgrader. Är det en klar solig dag med 50 procent luftfuktighet kan det räcka med noll grader. Numera finns det temperaturstyrda sensorer som kan placeras i backen eller spåret. Det gör det möjligt på förhand bestämma en temperatur då pumpar och kompressorer ska starta automatiskt. Den färdigtillverkade snön ska också prepareras. Det gör pistmaskinen som både fräser snön, det vill säga smular sönder större kokor och slår ur luften, och schaktar den, alltså jämnar till den. . – När det gäller dimensioneringen av systemet ska man tänka över hur snabbt man behöver ha fram snö. Idag växlar temperaturen snabbt under vinterhalvåret och då kan det vara bra att ha tillräckligt med kapacitet för att inte anläggningen ska förlora allt för många öppetdagar. säger Hans Gerremo. Fakta konstsnö - Ett snökanonsystem kan kosta från 700 000 kronor upp till 10 miljoner kronor beroende på storlek. - För att använda vatten från sjöar och åar för snötillverkning måste tillstånd sökas hos vattendomstolen. - För att tillverka konstsnö behövs vatten med högt tryck, komprimerad luft och minusgrader. - Luftfuktigheten påverkar hur lätt det går att tillverka snö. Torr luft är att föredra framför fuktig.
