Konstgräsplaner är viktiga för möjligheten att kunna idrotta året runt. Samtidigt är planernas fyllnadsmaterial en av de största källorna till mikroplaster som kan hamna i vattendrag och hav. Därför har Helsingborg stad bestämt att spridningen av dem ska minska, utan att möjligheten att spela fotboll påverkas.
Miljönämnden i Helsingborg stad kommer den 25 oktober att besluta om riktlinjer för hur staden ska minimera miljöpåverkan från konstgräsplaner. Riktlinjerna visar hur spridning av mikroplaster ska minska vid skötsel och när nya planer upphandlas.
Sedan 2014 har totalt 69 ton fyllnadsmaterial lagts ut på Helsingborgs 16 konstgräsplaner. En viss del av materialet kan ha påverkat miljön negativt genom att det spridits vidare till hav och vattendrag via dagvattenbrunnar. Konstgräsplaner är den näst största källan till mikroplaster efter biltrafiken, enligt en rapport från Svenska miljöinstitutet (IVL).
– För att minska spridningen har vi hittills satt filter i brunnarna runt hälften av alla planer i Helsingborg. Under 2019 kommer resten att få filter installerade, säger Anders Hammarlund, chef för grönytor i Helsingborg stad.
Riktlinjerna har tagits fram i samverkan mellan berörda förvaltningar och innebär bland annat att:
- alla planskötare i staden får utbildning i att minska spridningen av fyllnadsmaterial vid underhåll av planerna
- tydliga hållbarhetskrav ställs vid upphandling. Fyllnadsmaterialet ska i första hand vara nedbrytningsbart samt ha goda spelegenskaper
- behovet av en ny konstgräsplan ska prövas noga innan den byggs
- nyanläggning och skötsel av konstgräsplaner följer Svenska fotbollförbundets råd
- skol- och fritidsförvaltningen kontrollerar och följer regelbundet upp varje konstgräsplans miljöpåverkan.
Stadens konstgräsplaner
Fotbollsplaner med konstgräs började anläggas i Helsingborg och många andra kommuner i början av 2000-talet. Idag finns 16 konstgräsplaner i staden och två nya håller på att anläggas. Fyllnadsmaterialet består av antingen SBR (återvunna bil- och maskindäck), TPE (nytillverkad termoplast), EPDM (nytillverkad vulkaniserat industrigummi) eller R-EPDM (återvunnet vulkaniserat industrigummi).
Underlaget har flera fördelar jämfört med naturgräs och grus. Det är mycket tåligare och kan spelas på även under vintern, vilket frigör inomhushallar till annan idrott och förlänger säsongen för föreningarna.
Konstgräsplaner är också viktiga för att kunna erbjuda platser för spontanfotboll.
En möjlighet som sin tur följer stadens livskvalitetsprogram och viljeinriktningen om en livslång aktivitet för medborgarna.
– Vi vidtar flera åtgärder för att minimera miljöpåverkan från våra konstgräsplaner, samtidigt så är det viktigt att komma ihåg att konstgräs möjliggör fysisk aktivitet och träning året om. Planerna är viktiga för invånarnas välbefinnande − det är helt klart en komplex fråga, säger Anders Hammarlund.
Fakta: Mikroplaster från konstgräsplaner
Mikroplaster är bitar av plast eller gummi som är mindre än fem millimeter och inte kan brytas ner naturligt. Enligt en rapport från Svenska miljöinstitutet (2016) är konstgräsplaner den näst största källan till mikroplaster efter biltrafiken.
När mikroplaster hamnar i vatten kan de dra till sig giftiga ämnen som redan släppts ut i naturen. Vattenlevande djur som råkar äta mikroplast kan då få i sig gifterna. Dessutom kan de bli mätta, trots att de inte fått i sig någon näring och sedan dö av svält.
Fyllnadsmaterial med mikroplaster sprids från konstgräsplanerna med regnvatten, vind och vid skötsel, till exempel snöröjning. En liten del följer även med spelarnas och åskådarnas kläder och skor.
Eftersom det inte är helt klarlagt hur planernas fyllnadsmaterial faktiskt påverkar miljön har Helsingborg valt att följa miljöbalkens försiktighetsprincip. Det innebär att staden jobbar för att minska spridningen, även om vi inte vet hur stor miljöpåverkan den har.