Hälften av Sveriges kommuner upplever att idrottsföreningar i den egna kommunen tvingas tacka nej till barn och ungdomar som vill idrotta på grund av kommunens tillgång på idrottsytor, det visar Riksidrottsförbundets årliga kommunundersökning.
Samtidigt anger två av tre kommuner att de tror att tillgången på idrottsytor kommer att öka om ordet idrott skulle finnas med i plan- och bygglagen.
– Behovet av motion och rörelse har aldrig varit större, och svenska barn är de mest stillasittande i hela Norden. Landets 20 000 idrottsföreningar vill bidra till att fler rör på sig och mår bättre genom hela livet, men då måste det skapas förutsättningar för vår verksamhet. Tillgången till idrottsytor och idrottens roll i samhällsplaneringen behöver tas på allvar, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.
Sverige har just nu den högsta bostadsbyggnadstakten sedan 70-talet. Sedan 1990 har befolkningen i Sverige ökat med 14 procent men antalet idrottsanläggningar har inte, räknat i antal, ökat i samma takt. Enligt befolkningsprognosen från Statistiska centralbyrån (SCB) så beräknas befolkningen i Sverige öka med ytterligare drygt 20 procent fram till 2050. Hur utvecklingen av idrottsanläggningar kommer att bli vet vi inte men en hög byggtakt utan krav på att kommunerna bygger idrottsanläggningar riskerar att förvärra situationen.
– Idrottsytor glöms bort när fokus ligger på att bygga bostäder. Det riskerar att bygga in segregation och ohälsa när vi egentligen behöver bygga för vår hälsa. Vi kräver att ordet idrott läggs till i plan- och bygglagen och kommunstudien visar att det finns ett brett stöd för det även bland kommunerna, säger Björn Eriksson.