Under fredagen drog världens populäraste fotbollsliga, Premier League, igång. Ligan är sedan tidigare känd för att röra sig med stora summor pengar. Efter att klubbarna inför förra säsongen fick ett nytt treårigt tv-avtal värt 110 miljarder kronor, har den engelska fotbollen satt en helt ny ribba för europeisk fotboll.
Det senaste avtalet sätter alla rekord. Nu har de engelska klubbarna gränslöst mycket pengar och de vet knappt vad de ska göra med allt, säger Thomas Ejderhov, chefredaktör för Idrottens Affärer.
Omsätter mest
Under säsongen 2017–18 spås klubbarna i Premier League tillsammans omsätta 48 miljarder kronor. Det är cirka 18 miljarder mer än intäkterna i Europas andra rikaste liga Bundesliga, enligt de senaste siffrorna från Deloitte. Det kunde till och med ha varit mer om det inte vore för att pundet sjunkit i värde sedan brexit-omröstningen i fjol.
Så länge Premier League-klubbarna kan kamma hem höga intäkter kan de även lägga stora pengar på att köpa spelare. Inför fjolårssäsongen rekordvärvade Manchester United den franske fotbollsstjärnan Paul Pogba från Juventus för drygt en miljard kronor.
Även om Neymar gick för dubbla summan i sommar genom att byta från Barcelona till PSG, är Premier League fortfarande obesegrad etta sett till transferkostnader. Knappt tre veckor innan transferfönstret stängs har den engelska ligan spenderat nära 11 miljarder kronor, vilket är 50 procent mer än vad tvåan italienska Serie A mäktat med.
I slutändan är det tv-tittarna som har möjliggjort värvningskarusellen, enligt Ejderhov.
Om de inte vore för att supportrarna fortsätter att köpa abonnemang skulle inte klubbarna ha så mycket pengar, säger han.
Sammantaget utgör sändningsrättigheterna mer än hälften av de engelska klubbarnas intäkter. Det är klart högre än de andra två viktiga intäktskällorna, matchrelaterade intäkter och kommersiella intäkter, med andelar på cirka 15 respektive 25 procent.
Motvind med låga tittarsiffror
Men klubbarna kan också göra sig en otjänst genom att förlita sig på högre tv-intäkter. Nyligen skrev The Guardian att de engelska pubarna kämpar i motvind för att täcka högre tv-abonnemangskostnader från Sky Sports och BT Sport. Det blir inte enklare av att tittarsiffrorna faller, som förra säsongen när Sky registrerade ett fall på 14 procent medan BT tappade 40 procent under vissa dagar.
Numera är det inte lika självklart varför man ska fortsätta köpa tv-abonnemang. Det kan på sikt slå mot tv-bolagens finanser och i sin tur påverka hur mycket de kan betala fotbollsklubbarna för tv-rättigheter, säger Ejderhov.
Knäckfrågan blir därmed hur länge supportrarna kan acceptera att betala dyrt medan klubbarna och spelarna får det bättre ställt.
Man borde vara mer rädda om sina fans annars kan de på sikt tappa suget att betala för tv-abonnemang. Än så länge visar fansen uthållighet. Men en dag kommer en förändring att ske och då kan det bli svårt för klubbarna att ändra på sina lyxvanor.