Elkostnaderna för föreningar som driftar och/eller äger anläggningar riskerar att tredubblas. Istället för att fortsätta arbeta och utveckla verksamheten oroar sig föreningarna för om de ska tvingas stänga och pausa idrotten över vinterns kalla månader.
– Det här är inte den julklapp som idrottsföreningar behöver. Det är bra att föreningar inkluderas i elstöd från regeringen men glappet mellan faktiska kostnader och kompensation riskerar bli så stort att föreningar inte mäktar med. Det försvårar läget ytterligare när idrottsföreningarna i södra Sverige förväntas klara elkostnaderna hela vintern och som allra tidigast kan få kompensation under våren 2023, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet.
Typexempel på en förenings elkostnader i relation till statligt stöd vintern 2022/2023:
Exempel på hur några föreningar arbetar och deras prognos för kostnader över vintern:
Skåneföreningen Åkarp Burlövs Tennisklubb använder normalt ca 80 000 kWh under vintersäsongen. Vanligtvis är innebär det en kostnad på cirka 120 000 för under vintern. I år räknar föreningen dock med minskad förbrukning då värmen är sänkt och belysningen kan komma att hållas på miniminivå. Trots det ser föreningen en risk att kostnaden landar på det långt över det dubbla, upp mot 300 000 kronor.
Skidföreningen Kimstad GoIF utanför Norrköping har en mer intensiv elanvändning under en kort period. Under cirka tio kalla dagar hjälper snökanoner till att lägga basen för årets skidsäsong de närmaste fyra månaderna. Snötillverkning tillsammans med övriga elanvändning under vintern uppgår vanligtvis till cirka 200 000 kronor. Men med föregående års elpriser så fördubblades kostanden och nu är föreningen oroliga att uppleva ytterligare en fördubbling under kommande vinter, upp mot 600 000 kronor i elkostnader.
Göteborgs Fältrittklubb fick i oktober binda sitt elavtal för att undvika att hamna i en situation som de inte kan hantera. När föreningen nu har bundit sitt avtal så kommer de betala 350 000 i el under vintern, nästan 5 gånger mer än ett normalår. Ett vanligt år ligger kostnaden på ca 75 000. Föreningen är nu inne i en process att energieffektivisera sin belysning i ridhuset, men en kostnadsökning kommer ändock att kvarstå.
– Jag är imponerad av idrottsföreningarnas ansträngningar men djupt bekymrad och det finns en risk att barn, unga och vuxna som börjar hitta tillbaka efter pandemin nu återigen stängs ute när föreningarna inte har råd att ha hallar och planer öppna över vintern. Det här måste kunna lösas snabbare och bättre än de besked som getts från både regeringen och kommuner. Idrottsrörelsen behöver både mer ekonomiskt stöd och snabbare utbetalning av det utlovade stödet, säger Björn Eriksson.
Riksidrottsförbundet har även tagit fram underlag som stöd för att minska elanvändningen i klubbstugan, i hallen och på planen. Det genomförs träffar från norr till söder för att hjälpa föreningar att minska elanvändningen och energi- och klimatrådgivare bjuds in för att synliggöra energibovar. Men minskad elanvändning leder trots det inte till minskade kostnader i rådande läge. Prisökningen är helt enkelt för stor för att en förening ska kunna minska kostnaderna i samma takt.