Stockholm stads vision är att alla stockholmare ska kunna utöva idrott och motion utifrån egna önskemål och förutsättningar, samt att tillgången på och närheten till ytor och anläggningar ska erbjuda goda möjligheter till fysisk aktivitet. Nordisk Sport och Fritidsmiljö besökte Eriksdalsbadets utegym i Stockholm för att tala med enhetschefen på Stockholm stads Idrottsförvaltning, Thomas Wiklund, om utegym, anpassad träning samt planerna för framtiden.
– Uppdraget började 2009 då vi började bygga ett nytt motionsspår ute i Nackareservatet vi skulle göra ett helt nytt spårsystem. I anslutning till detta fanns det en bra gräsyta, precis i starten vid motionsspåret och då tänkte vi, varför inte utnyttja denna yta. Där av stod det första utegymmet klart i Björkhagen, 2009. Och på den vägen är det, sade Thomas Wiklund, enhetschef på Stockholm stads Idrottsförvaltning, till Nordisk Sport och Fritidsmiljö.
Viktigt med anpassade konstruktioner
Eftersom tillgänglighet är något som Idrottsförvaltningen månar om började de tidigt se över om utegymmen i trä kunde anpassas till personer med funktionsnedsättningar. Efter dialoger med de som tillverkar gymmet invigdes det första tillgänglighetsanpassade utegymmet 2012, nära intill handikappbadet i Stora Sköndal.
– Dessa stationer är utformade rent höjdmässigt så att en person i rullstol ska nå redskapen, ramper har byggts där det behövs, samt att man anpassat greppen på en del redskap. Dessutom tog vi fram två helt unika redskap som vi kompletterade gymmet med. En person i rullstol har ofta bra armstyrka och därmed behöll vi vikterna men det är som alltid en svår avvägning och i stort omöjligt att få gymmet helt anpassat till alla grupper i samhället, fortsätter Thomas Wiklund.
Att anpassa redskapens vikt för att passa så många som möjligt är enligt Thomas Wiklund en av de större utmaningarna vid konstruktion av utegymmen.
– Det svåraste har varit att anpassa tyngden på de olika ställningarna så att de ska passa till så många som möjligt. Man vill anpassa varje utegym så att alla känner att det finns något att hugga tag i. Här på Eriksdalsbadet till exempel vet vi att det redan är populärt med träning, eftersom de flesta redan tränar, då får man anpassa utegymet så att det finns lite tyngre, men även till de som precis börjat. Här på Eriksdalsbadet, som är vårt största utegym, är det egentligen två kompletta utegym, varav ena delen är handikapp anpassad för de som sitter i rullstol, dock kan vem som helst fortfarande utnyttja stationerna, vilket är fantastikst bra, fortsätter Wiklund.
En önskan från Idrottsförvaltningens sida har varit att medborgarna själva ska kunna styra vikten, plocka av och på, utan att behöva använda stenar och liknande som kan skada redskapen men även människan.
– Ofta blir man begränsad på ytan. Frågorna som vi oftast stället or är: Vad har vi att jobba med och hur ska vi nå så många som möjligt?
Varför har man valt att göra konstruktionerna i trä?
– Dels beror det på grund av att trä är förnybart, men även underhållsfritt. När vi satte igång sa jag till vår trä entreprenör, KP Snickeri, som idag gjort 29 anläggningar: “Vad jag vill ha är utrustning i trä, jag vill att man ska kunna träna hela kroppen och att det ska vara underhållsfritt, kan ni bygga ett sådant?”. Trä är slitstarkt, vilket betyder mindre underhåll och gör att de tål vårt nordiska klimat bra och är en relativt billig investering för staden. Dessutom har det visat sig att de är ergonomiska också.
Runt om i Stockholm kan man även hitta så kallade “kinagym” och “europagym”, vilket är stålkonstruktioner som man ofta kan skymta intill badstränder bland annat. En del av dessa gym är inriktade på träning för seniorer.
Gruppträning med instruktör
Under 2012 började Idrottsförvaltningen även att erbjuda gruppträning med instruktör på de utegym som låg i anslutning till en idrottsanläggning. Detta har därefter fortgått och fler instruktörer har utbildats. Sommaren 2014 erbjöds gratis gruppinstruktion på tio stycken utegym runt om i staden.
– Det är väldigt varierande målgrupper överlag. Bland annat är det mycket mammagrupper som kommer, parkerar barnvagnarna och kör ett pass. Något som är populärt är PT- grupper som kommer efter att det har sprungit en runda, stannar och kör ett pass, säger Thomas Wiklund.
När vi står på Eriksdalsbadets utegym är det framförallt män som är där och tränar, men enligt Wiklund brukar det vara hälften män och hälften kvinnor.
– Just nu är det inte så, men just på Eriksdals är det mycket 50/50 i uppdelningen män och kvinnor som kommer hit och det är vi väldigt glada för.
Ett komplett utegym kostar ungefär 500 000 kronor att uppföra. Framförallt går kostnaderna åt till markarbeten, som till exempel eldragning.
– Det handlar mycket om tryggheten. Vi vill gärna att utegymmen ska ha bra belysning. Här på Eriksdals har vi ett samarbete med stadsdelen för parkbelysning, men är man i en skog är det viktigt att det är belyst så att man kan känna sig trygg.
Idag har Idrottsförvaltningen hand om cirka 30 utegym runt om i Stockholm.
– De är faktiskt extremt populära. På vårkanten får bara jag minst två-tre samtal och mail i veckan om att man vill ha ett utegym närmare där man bor och så vidare.
Framöver arbetar man med att öppna ytterligare anläggningar. Bland annat en på Kungens marker.
– Oj, vi har mycket på gång. Ett utegym i Östberga blev precis klart. Det brukar ta cirka fem dagar att bygga upp en anläggning. Vi har två till som är på gång, Stora Mossens idrottsplats och Ugglevikskällan nere vid KTH. Vi diskuterar med kungen om att få uppföra ett på hans mark, det vore toppen, avslutar Thomas Wiklund.
Under tiden som Nordisk Sport och Fritidsmiljö fanns på plats vid Eriksdal anslöt människor som stannade och tränade. Bland annat ett par som turades om att använda ställningarna.
– Vi är ofta här när det är fint väder. Det är perfekt att ta en springtur först för att sedan avsluta med styrketräning, sade Martina Svenfelt.
