2009 var Arena Skövde först ut i Sverige med att installera ett drunkningslarm som snabbt indikerar eventuella olyckstillbud. Sedan dess har allt fler badanläggningar runtom i landet valt att investera i drunkningslarm.
Även om personalen på landets badanläggningar ofta är både uppmärksam och välutbildad så kan den mänskliga faktorn bidra till att de missar pågående eller presumtiva drunkningsolyckor på anläggningen. Ett drunkningslarm baseras på ett nätverk av kameror som kontinuerligt analyserar aktiviteten i bassängen och larmar när en person legat stilla på botten i tio sekunder. Det gör att badpersonalen snabbt kan komma till undsättning. Just snabba insatser är avgörande när det gäller drunkningsolyckor, där varje sekund räknas för att undvika skador, bestående men eller i värsta fall dödlig utgång.
– Drunkningslarmet indikerar exakt var i bassängen olyckan ägt rum, vilket ytterligare bidrar till att personen får snabb hjälp. Med drunkningslarm kan potentiella drunkningsolyckor upptäckas på bara några sekunder, säger Michael Stenbeck, nordisk produktspecialist på Poseidon, en av de svenska aktörer som i dagsläget erbjuder drunkningslarm.
Internationell ISO-standard utformas
Hittills har en internationell standard för drunkningslarm saknats, men i början av 2015 inleddes arbetet med att utforma en internationell ISO standard. Sverige är ett av ett tiotal länder som är med och påverkar standardens utformning. Det övergripande syftet är att säkra kvaliteten för användaren, inte minst i takt med att konkurrensen ökar när allt fler aktörer ger sig in på marknaden för drunkningslarm.
I dagsläget finns drunkningslarm installerat på minst fem badanläggningar runt om i Sverige. Minst ytterligare två, i Sjöbo och Umeå, driftsätts senare i år. Michael Stenbeck berättar att de första drunkningslarmen lanserades internationellt för drygt sexton år sedan och att länder som Frankrike, Belgien, Holland och Luxemburg ligger steget före Sverige vad gäller antalet installerade drunkningslarm på badanläggningar. Han tillägger att kännedomen om och intresset för drunkningslarm har ökat avsevärt på senare år. Numera vet de flesta som arbetar på en badanläggning vad ett drunkningslarm är och allt fler nybyggda badanläggningar väljer att budgetera för ett drunkningslarm redan från start.
Hjälpmedel för badpersonalen
I dagsläget förekommer sannolikt många drunkningsolyckor som inte syns i statistiken. Enligt Svenska Livräddningssällskapet beror mörkertalet ofta på att den som varit med om en drunkningsolycka skäms över det inträffade och därför väljer att inte göra en anmälan om det som hänt.
– En anledning till att allt fler badanläggningar överväger att investera i ett drunkningslarm är att personalen ofta har en mängd sysslor att utföra på anläggningen. Med ett drunkningslarm blir anläggningarna mer flexibla i sin personalplanering och kan samtidigt erbjuda sina medarbetare ett (jätte) bra hjälpmedel i det dagliga arbetet i en arbetsmiljö som ofta kan vara krävande, säger Michael Stenbeck.