Simhallar är energikrävande, dels på grund av varma miljöer, dels på grund av att vattnet i bassänger och pooler ska vara varmt. När man projekterar simhallar är energieffektivitet därför en viktig aspekt.
Text: Susanne Ringheim Kilje
Erik Good är expert på simhallar och arbetar på Sweco som projekterar många badhus och simhallar. Han säger att intelligent styrning är ovärderlig när det gäller simhallar.
- Rening av badvatten kräver mycket energi. Vattnet måste cirkuleras dygnet runt, året om för att få in nödvändiga kemikalier och använt badvatten ut. Bakterier och andra mikroorganismer kan inte tillåtas växa fritt. Men - man kan styra vattenreningen mot hur smutsigt vattnet är, det vill säga ha en belastningsstyrd drift.
Ett belastningsstyrt system känner av aktiviteten och höjer farten på reningen när många badar. Nattetid å andra sidan blir energibelastningen låg, eftersom ingen smuts tillförs vattnet.
- Man kan spara en betydande del av energikostnaderna på det här sättet, säger han.
En stor del av den energi som vattenreningen kräver går upp i luften, där ventilationen tar hand om den och återvinner energin.
Bygga nytt eller renovera?
Många badhus är 40 - 50 år gamla och hårt åtgångna. De är inte omöjliga att renovera, men ofta blir det dyrare än att bygga nytt på grund av att det handlar om byggnadstekniskt avancerade konstruktioner. Dessutom är gamla betongbassänger aldrig helt täta. Klorider (salt) tillsammans med ett högt syreinnehåll ger korrosivt vatten som kommer att påverka armering och betong efter hand, säger Erik.
- Anläggningar som har varit i drift i 30 - 40 år har en kraftig fuktpåverkan i konstruktionen. Nya krav på luft och vatten ger behov av större teknikutrymmen och önskemål om sådant som höj- och sänkbara golv eller 50-meters bassänger - och inte minst - tillgänglighetskrav är svåra att få in i en befintlig anläggning.
Vid projektering av ett badhus försöker man vara så smart som möjligt på alla områden för att få samtliga funktioner optimala samtidigt som energiförbrukningen hålls nere.
- Vi ser på temperaturen i bassängen i förhållande till lufttemperaturen. Om man har kallare vatten än luft så minskar avdunstningen. 28 grader i vattnet och 30 i luften fungerar, men här finns en gräns när det blir för varmt ute i simhallen, särskilt för de anställda. Och vid en bubbelpool funkar inte den här modellen, säger han.
Gammal metod på modet igen
För att hindra avdunstning använde man för trettio - fyrtio år sedan bassängtäcken – något en del anläggningar nu blickar mot eftersom vattenytan har ett stort energibehov. Det pågår studier på simhallar som har installerat bassängtäcken, automatiska eller manuella, för att se hur stor den faktiska energivinsten blir.
Problemet med bassängtäcken är att de är stora och knöliga. Sköts de manuellt ska de dessutom förvaras någonstans. Blir det för krångligt är risken att de inte används och då går energivinsten i noll.
Automatiska bassängtäcken är betydligt enklare att hantera, men inget självklart alternativ, säger han.
- Installationen är kostsam och kan kanske inte räknas hem ens i ett livscykelperspektiv, säger han.
En annan energibov är att en del av det cirkulerande vattnet måste hällas ut, samtidigt som man behöver tillföra nytt vatten så att skadliga ämnen inte anrikas. Trettio liter nytt vatten per badgäst är tumregeln. När det uppvärmda vattnet släpps ut i avloppet går värme förlorad, därför används värmeväxlare för att återvinna energin i vattnet. Vattnet sparas i en separat tank och används för backspolning av filter innan det slutligen kasseras.
Styrsystem för frisk luft
Historiskt sett har det varit vanligt att dra ner på mängden frisk uteluft för att spara energi, något som har ställt till problem. För några få år sedan kom Folkhälsomyndigheten med skärpta rekommendationer för luftkvalitet i badhus.
- Gasen trikloramin bildas i bassängvatten och letar sig upp i luften. Den är korrosiv och farlig för människan. Med ett styrsystem kan mängden frisk, ren luft anpassas efter tidpunkt och belastning. Mer tilluft och högre cirkulation när bassängerna används och mindre när det är tomt, säger Erik.
Bra luft inne är otroligt viktigt, påpekar han och lägger till att avvägningen mellan funktion och energi aldrig får gå ut över funktionen varken när det gäller luftkvalitet, vattenrening eller duschtemperatur.
- Vi får inte pruta bort funktionerna på grund av viljan att spara energi, för då blir det inte bra.
Fler energitjuvar
Ytterligare en energitjuv är duscharna i badhuset. Här finns, förutom snålspolande munstycken och automatisk avstängning, möjlighet att växla gråvattnet från brunnen mot inkommande vatten med en rörväxlare. Det pågår också försök med att återvinna energi ifrån svartvatten från toaletter och avlopp.
- Även om tekniken finns så har jag inga siffror på vad man spara och många anser att det är otrevligt och krångligt, säger Erik.
Arkitektoniskt och byggnadsmässigt finns det inte mycket mer att göra för energieffektiviteten. I Sverige är vi nämligen duktiga på att bygga energisnåla och bra hus, säger han.
- Byggare och byggherrar har med sig att alla byggnader ska byggas gedigna för att, till exempel, inte få en kall vägg som kondenserar och dryper fukt. Idag är U-värdet på glas mycket bra och sådant som bastuutrymmen i offentliga byggnader är rätt byggda. Om man önskar en bastuupplevelse så drar det energi, så är det bara.
Det han ser är att nästan alla publika hus idag vill ha solceller. Badhus är byggnader där det är smart att välja solceller eftersom elförbrukningen är hög även på sommaren, till skillnad från andra anläggningar som har nästan noll energibehov på sommaren.
Men åtgärder för energieffektivisering är ganska meningslösa om man inte gör en speciell sak regelbundet, påminner han.
- För att få en bra energianpassning och en bra miljö måste systemen justeras kontinuerligt. Vid intrimningen har man ännu inga värden på hur besöksantalet och andra parametrar ser ut, så inpassa hellre för ofta än för sällan.
Fakta
Badhus är ett hus med simhall i. Simhallen är själva utrymmet där bassängerna är. Det finns cirka 450 publika badhus i Sverige, plus semipublika sådana i spa, hotell, inom vård och rehabilitering och på campingplatser.
Badhus anses som avancerade byggnader, med många funktioner som ställer stora krav bland annat på robusthet, hygien, säkerhet och estetik.