I mitten av oktober 2023 trädde en nya EU-gemensamma bestämmelse som begränsar användningen av granulat, ifyllnadsmaterial tillverkade avgummi och plast på konstgräsplaner i kraft i storlek upp till 5 mm. Runtom i Europa pågår nu ett intensivt arbete med att utveckla fullgoda och samtidigt hållbara alternativ för att skapa goda förutsättningar för sporten.
Text: Annika Wihlborg
Konstgräsplaner och fallskydd på lekplatser innehåller ofta små korn av gummi eller plast, så kallat granulat, som används för att underlaget ska vara mjukt och ge svikt. Granulatet består ofta av nytillverkad plast eller gummi. Förbudet innebär bland annat att det blir förbjudet att sälja plastgranulat till konstgräsplaner efter en övergångsperiod på 8 år. Syftet med begränsningen är att minska spridningen av mikroplaster till miljön.
Användning av granulat på konstgräsplaner och fallskydd bidrar till en ökad förekomst av mikroplaster i miljön. Ämnena riskerar att spridas i miljön. Därför kan användningen av granulat bidra till ökad förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen i samhället.
Ersättningsmaterial utvecklas
För närvarande pågår utvecklingen av flera olika sorters ersättningsmaterial till dagens gummigranulat med fokus på hållbara system som förlänger konstgräsets livslängd och tillgodoser sportens funktionella behov.
–Industrin i Europa arbetar med innovationer på konstgräsmattan men också olika organiska material, exempelvis kork, Man försöker även arbeta med fiber för att friktionen och slitaget på konstgräsplanen ska minska. Idag är ersättningsmaterial bestående av enbart sand eller sand och organiska fyllnadsmaterial. Kostnadsfrågan är en viktig parameter, säger Pernilla Holgersson, koordinator för Kommunernas konstgräsnätverk, ett nationellt nätverk som driver utvecklingen mot mer hållbara konstgräsplaner och genererar kunskapsutbyte mellan kommuner, forskning, leverantörer och förbund.
Nya granulatalternativ klarar inte den svenska vintern
–Förbudet innebär inte att man måste ta bort de konstgrässystem man har med ifyllnadsmaterial 2030, men man kommer inte kunna inhandla nytt fyllnadsmaterial. Därför behöver vi fortsätta med att minska spridningen genom att ha alla säkerhetsåtgärder på plats, ha ett gediget och genomförbart drift- och underhållsplan, ställa upphandlingskrav, kommunicera vikten av att hålla gummigranulaten på planen genom att se till att utövare tar sitt ansvar genom att borsta av sig, säger Pernilla Holgersson.
En utmaning med de alternativ till granulat som hittills utvecklats är, enligt Pernilla Holgersson, att dess nuvarande funktionalitet inte svarar upp till behoven under den kalla svenska vintern. De organiska material som används absorberar mycket vatten, vilket gör konstgräsplanerna hårda vintertid och det är lika för sanden, men nio månader om året fungerar dessa material utmärkt och flera kommuner har testat dem så de klarar FIFAs funktionskrav. Flera tillverkare arbetar dock intensivt för att hitta lösningar på den utmaningen.
Innovativa lösningar som efterliknar naturgräs
–När vi besökte den internationella konstgräsmässan FSB i Köln i slutet av 2023 såg vi många företag som skapar innovativa lösningar med fokus på själva konstgräsmattan, med syftet att få den att efterlikna naturgräs i så stor utsträckning som möjligt, säger Pernilla Holgersson.
De frågor som står högst på Kommunernas konstgräsnätverks agenda för 2024 är avfall, upphandling, material samt drift och underhåll.
–Vår ambition är självklart att förlänga konstgräsplanernas livslängd så mycket som möjligt. Regelbunden och systematisk skötsel och underhåll är en nyckelfaktor för att maximera livslängden, det bidrar bland annat till att man inte behöver fylla på med nytt granulat lika ofta. Vi verkar också för att fler kommuner ska komma i gång med regelbunden tillsyn av sina konstgräsplaner, säger Pernilla Holgersson.