Prototypen till den första sugklockan, historien om Göteborgs första kvinnliga läkare och covid-19-pandemin som redan fått en plats i medicinhistorien. För fyra år sedan stängde Medicinhistoriska museet i Göteborg för renovering. Söndagen den 28 maj öppnar museet för allmänheten igen med den helt nya basutställningen ”Eld och blod”.
– Med den nya utställningen tar vi ett helhetsgrepp kring Göteborgs medicinhistoria genom 400 år. Vi gör nedslag i historien, visar på stora förändringar i världen men också hur sådant som hänt i Göteborg påverkat utanför stadens och landets gränser, säger Lisa Sputnes Mouwitz, museichef på Medicinhistoriska museet.
På museet finns allt från kläder och utrustning från sjukhuskök till tekniska instrument och avancerad apparatur. Ett exempel är en skyddsdräkt från Epidemisjukhuset som användes på 1920-talet, i ett annat rum visas kungens och statsministerns första respektive tal från pandemin som drabbade världen hundra år senare.
– Det är en tillfällig utställning som kommer finnas kvar så länge det finns ett behov av att reflektera över vad vi alla varit med om. Det är en omvälvande tid som vi har levt i och det är viktigt att sätta det i ett historiskt sammanhang. Det är ju en av många pandemier som mänskligheten drabbats av och som sannolikt kommer drabba oss framöver, säger Lisa Sputnes Mouwitz.
I samlingarna finns föremål som utvecklat vården och som tagits fram specifikt på Sahlgrenska sjukhuset. Ett exempel är prototypen till den första sugklockan som konstruerades av läkaren Tage Malmström i slutet av 1950-talet och som fick snabb spridning världen över. Sven Johanssons spik och instrument för behandling av lårbenshalsbrott som utvecklades på Sahlgrenska på 1930-talet är ett annat exempel. Museet lyfter nu också sin samling från Lillhagens sjukhus och patientkonst som skapats vid studieverksamheten där. Föremålen ger en inblick i det dagliga livet på den stora institutionen.
– Museet breddar berättelsen om Göteborg och skildrar en del av historien som inte alltid är så synlig, inte minst eftersom sjukvården länge var en så hemlig värld. Det var ett slutet samhälle, även de som jobbade på sjukhuset bodde där. Museet ger en inblick i det livet, säger Lisa Sputnes Mouwitz.
I utställningen lyfts också berättelser om avgörande skeenden och människor som har haft stor betydelse i historien fram. Ett exempel är Johanna Hedén som grundade Göteborgs Barnmorskesällskap för att stärka barnmorskornas sociala status och historien om Göteborgs första kvinnliga läkare, Thora Wigardh. Besökaren kan ta del av Pehr Dubbs bevarade redogörelse för när han behandlade Clas Alströmer eller historien om Emma Klingberg som startade den första skolan för sjuksköterskor i Göteborg och som själv hade blivit utbildad av en elev till Florence Nightingale.
– Det blir nära, det blir personligt och man kan känna med människor genom tiderna. Jag hoppas besökaren ska känna att det är spännande, att man har lärt sig något nytt och att man vill veta mer, säger Lisa Sputnes Mouwitz.
Om Medicinhistoriska museet
Söndagen 28 maj öppnar museet igen med en helt ny basutställning som skildrar Göteborgs medicinhistoria under 400 år. Samtidigt öppnar också den tillfälliga utställningen ”Covid-19-pandemin”.
Museet ligger i Oterdahlska huset, Östra Hamngatan 11 i Göteborg.
För att fira museets öppnande erbjuds allmänheten fri entré under öppningsdagen mellan kl 12 och 16. Ordinarie pris är 50 kr för vuxna och fri entré för besökare upp till 18 år.
Museets grundare Ingeborg Kastman var sjuksköterska och förrådsföreståndare på Sahlgrenska från 1930-talet. Hon samlade på alla sorters föremål, även sådant som annars skulle ha kasserats. Det blev så mycket att hon på 1950-talet fick ett utställningsrum på en vind på Sahlgrenska sjukhuset. I mitten av 1970-talet flyttade museet till Sociala huset, då i ledning av Inger Wikström-Haugen som var dess chef fram till sin pension 2009.
Sedan 1986 finns museet i sina nuvarande lokaler på Östra Hamngatan, Oterdahlska huset, där Sahlgrenska sjukhuset också låg 1823 – 1854. Men när huset har renoverats är det inte för att likna det sjukhus som låg där, utan snarare det polishus som låg där på 1890-talet
I samlingarna finns ett stort antal filmer, varav samtliga har blivit överförda till digital form genom två forskningsprojekt där museet varit samarbetspart och som pågått under tiden de har haft stängt.
Bilder: Medicinhistoriska museet